Mera Rusk-igt grattis

Ja, det är på sin plats att säga

Grattis Göran och Rusk

i dag också. Och denna gång

till SM-platsen i sök!

Egentligen är det nästan ”galet”; de har inte gjort mer än en handfull tävling i elit ö h t, tog tre cert på raken – och blev SM-klara med ett snitt på 599.125 poäng. Och hunden är bara 4 år! Vad månde bliva…

För den som vill se hela startfältet i IPO & Bruks-SM la jag ut det på klubbens hemsida i går och kan hittas här.

Jag, Xsita och Bucks ska dock inte tävla SM. Möjligen om det fanns ett SM i konsten att göra ingenting.  För det rör på sig absolut minimalt här. Värmen har hängt i och vi har inte fått så mycket som en droppe regn. Men i dag är det i varje fall mulet och enligt världensbästavädersajt kan vi få några droppar under eftermiddag och kväll, vilket passar utmärkt, eftersom vi faktiskt ska försöka få liv i våra kroppar och träna sök. Xsita ska istället få sig en simtur vid hundbadet – därefter får hon vara ensam hemma; maken och yngste sonen, plus ett par kompisar till den sistnämnde, har dragit på minisemester i husvagnen och att ha med henne funkar inte, eftersom vi ska ha ”gäster” i bilen - en icke bilburen träningskamrat och hennes labrador. Ha mina två tillsammans med en okänd hund i samma bil? Skulle inte tro det!  Bucks ensam går bra, Xsita ensam skulle säkert kunna funka, men de två ihop… Oh no!

Och självklart krockar sökträningen med annat: I dag fyller min syster H 41 och min svägerska P ”lite” mera (jodå jag VET hur mycket hon fyller, men jag är inte alltigenom säker på att hon vill att jag ska förmedla det ). GRATTIS till er.  Kalaset kan jag inte vara med på, men jag ska åka och lämna presenterna innan träningen.

Det finns de som tycker att man är tokig som prioriterar hundarna framför släkten, men till mitt försvar vill jag anföra att 1. Ingen av dem fyller jämna 2. Vi träffas väldigt ofta ändå 3. Hundarna har större behov av min ”underhållning” än vad de har just nu - och sist, men absolut inte minst: 4. Min kropp är i betydligt större behov av att röra på sig i skogen än sitta på en altan och äta tårta! Fast, lite kalas blir det ändå, eftersom Rusk och Göran utlovat championsmörgåstårtkalas i samband med träningen. Träningsfikat är m a o fixat.

Gårdagen ägnades till stor del åt ”sanering av fastighet”, d v s välbehövlig städning. Fullkomligt vansinnigt i värmen, men jag sparade det värsta – dammsugning och golvskurande – till seeeent (läs: natt). Det är ändå, tack och lov, rätt rimlig nivå på städbehovet såhär års. Lejonparten av tiden spenderas utomhus av såväl två- som fyrbenta, så det som bli inne inskränker sig mest till brödsmulor, saftsöl, vattenskvättande och en del vissna blommor (i vas, vill jag påpeka). De största dammtussarna lyser med sin frånvaro, liksom trampdynespår med inslag av lera och vatten. Nu ska det visst bli en regnig vecka så det kommer väl, men man får glädjas åt det lilla.

Nej, dags för duschen och sedan mot affären där jag tänkt inköpa 41-års- och ”lite mera än 41-års”-present. Halv fyra ska jag hämta den icke bilburna träningskamraten och innan dess ska jag också ha avlämnat presenterna. Så varför i allsin dar slutar jag inte att skriva då?

Jodå, det gör jag – nu!

 

Ha en trevlig söndag, vänner!